Bloggen flyttar!

Nu tar jag en liten paus här på blogspot ett tag. Istället kommer bloggen nu att göra ett gästspel på tidningen Outsides webb. Visst följer ni med?
Välkommen till - http://emmav.outsideonline.se/

Mina ögonblick

Vi har väl alla minnen från ögonblick i naturen, som etsat sig fast av olika anledningar. Så här i efterhand vet jag att alla mina handlar om naturens storhet. Mitt i en svettig aktivitet, någonstans mellan hastiga pulsslag finner jag en stillhet. En känsla av att tillhöra och att samtidigt vara väldigt liten. Ödmjuk tacksamhet och ett rus, en slags berusning av livet.

Ett sådant ögonblick äger rum tjugo meter från toppen av Mount Kinabalu på Borneo, när jag inser att jag snart når den högsta punkten, precis till den gryende soluppgången. Ett annat sådant ögonblick är sekunden innan jag somnar utanför, istället för inne i tältet. Jag vill inte krypa in, för att jag inte kan släppa den strålande stjärnhimlen med blicken. Ett tredje är den tidiga, svala morgonen uppe på Aiguille du Midi, långt innan byn nedanför vaknar upp till en ny dag.

Mina ögonblick vore ingenting utan naturen.

Vi frilufsare nyttjar gärna naturen till max. Vi springer, vandrar, cyklar, klättrar – ja, till och med lagar mat och bor i den. Miljömevetenhet och friluftsliv är inte varandras motsatser. På många sätt kompletterar dem varandra. Eller borde. Det är först på senare år som jag har börjat förstå vidden av det ansvar som också tillkommer mina intressen. Man ska ta hand om det man älskar – det håller nog de flesta med om. Men det är också det man älskar som ibland förbises, eller tas för givet. En sann friluftsälskare städar förmodligen (förhoppningsvis) upp efter sig på tältplatsen och eldar inte där eldförbud råder. Men givetvis stannar ju inte ansvaret vid dessa självklarheter. Det är därför det tillverkas sovsäckar och jackor i miljövänliga material, det är därför produktionssätten anpassas till att inte vara skadliga för miljön. Och det är därför vi konsumenter köper dem. Vi skapar marknaden för miljövänliga produkter genom att efterfråga dem. Det är också ett ansvar.

Vårt friluftsliv är värdefullt och det är ingenting utan naturen. För vad är det egentligen du älskar mest med att vara ute? Är det adrenalin, gemenskap, fart, stillhet eller natur? Är det en kombination av de alla? Faktum är väl att den ena inte vore mycket utan den andra.

Forskare tror att vi kommer att ha en helt isfri nordpol inom bara ett par decennier. Det är inte i någon avlägsen framtid, utan lagom tills jag når den gyllene medelåldern och kanske har unga barn.

När jag tänker på, vad jag enkelt kallar för ”mina ögonblick”, så påminns jag om att jag måste och vill ge tillbaka. Mina framtida barnbarnsbarn förtjänar också ögonblick i det gröna, som etsar sig fast och gör intryck. Klyschigt men sant. Om inte ett miljöintresse leder till ett friluftslivsintresse så borde det i varje fall vara tvärtom. De båda bör gå hand i hand, men verkar inte så göra hos alla.

Vägarna är många, likaså är frågorna om vad som är rätt och fel. Kanske borde var och en fråga sig – hur möter jag naturen på ett rättvist sätt – utan att skada eller utnyttja den? Även efter de mest jobbiga, kalla, hungriga strapatser (när man kastar svordomar över regn och kyla, blöt klippa och dumma kartor) så återvänder vi alltid till naturen och upplevelserna. För att vi älskar dem. Det är dags att ge tillbaka och investera i alla de där minnesvärda ögonblicken, som komma skall.

(krönika publicerad i tidningen Brant, våren 2011).

Made in Iceland

Jag kan se delar av den här filmen om och om igen. Om och av Klara Harden som korsade Island till fots en sommarmånad.

MADE IN ICELAND from Klara Harden on Vimeo.

Finmössan

En av mina favoriter: Inka beanie från Tierra. 249 kronor. Den passar för de flesta situationer, bland annat när man pussas med kungskrabbor.

Träningsresor i Escape

I somras skrev jag ett reportage till resetidningen Escape, som handlade om träningsresor. Till denna gjorde jag en guide till de olika aktiva resor som finns, exempelvis wellness, löpning och äventyr. Den kan du läsa HÄR!

Till skogs

Har varit i skogen tre helger i rad, för både jobb och helg. Känns som bästa sättet att spendera ledig tid just nu (och jobb-tid också för den delen!) - bland löven i gott sällskap. Är lite stadsallergisk nu igen och leker med tanken på att byta lägenhet, byta plats. Till någonstans där stan inte så nära. Men det är bara på skoj, än så länge. Tänk om jag hade en stuga OCH min lägenhet, som jag ju ändå är överförtjust i. Hur fint vore inte det?


Här, i en Hellas-skog vill jag ha min skrivarlya, tack.

Att klättra som en apa

Lite klätterinspiration såhär på morgonkvisten.

Winter Show

En sprillans ny mässa är på gång i Sthlm i nov - en mässa som jag verkligen ser fram emot.

Den 11-13 november är det dags för Winter Show, en mässa för alla som älskar en aktiv vinter. Mässan erbjuder massor aktiviteter för både stora och små, allt från snowboardsåkning och afterski till föredrag om lavinkunskap.

Utanför mässhallen ska det till och med byggas en skidbacke där man kan åka bräda och skidor. I mässans 450 kvadratmeter stora lounge fylls scenen dagtid av föredrag och filmvisningar. Bland annat kan besökarna lyssna på Vallaskolan, om hur man vallar skidor, eller lära sig lavinkunskap och allt om pudersnöskidåkning med Andreas Bengtsson som är utbildad bergsguide. På scenen blir det också filmvisning, bland annat visas Free Radicals senaste film The Sunny Side.

Det blir så klart Afterski också.

Ses där!

Antoine Montant

I somras var jag på Korsika. Då mötte jag och intervjuade en av världens skickligaste skärmflygare - Antoine Montant. I dag vaknade jag tyvärr till beskedet att han har förolyckats under ett basejump i franska Alperna. Antoine var en av de bästa inom speedflying och blev bara 30 år. Det intryck jag fick av honom i somras var att han var mycket trevlig och livsglad, samt en fantastisk lärare i skärmflyg.

Fotot ovan tog jag i juni. Det föreställer Fotograf-Patrik och Antoine Montant flygandes tandem på Korsika.

Très Bonne Équipe

Och här kommer bilderna från gårdagskvällen. Jag hade varit på vift under ett par dagar så hann inte få med mig kameran. Men CykelAlex kan man lita på, så jag lånar några av honom (förutom de få tarvliga försök jag gjorde med mobilkameran).


Jag var taggad, redan i tunnelbanan.


Sköna killar, stor publik.


CykelAlex på g.


Öl och mingel.


Filmtime!

Filmpremiär och söndagsintervju

Var på filmpremiären av Très Bonne Équipe!, filmen om Kaj Zackrisson and Sverre Liliequist, igår kväll. Filmen var härlig och bjussade på en skön historia om killarnas karriärer, vänskap och resor. Den kan jag verkligen rekommendera er att se, även för den som inte är skidfrälst. Jag gillade framförallt den dokumentära touchen - det fanns verkligen en historia att berätta. Premiären var på Filmhuset ute på Gärdet och kvällen började med mingel och öl. Foton från eventet kommer! Kolla in teasern nedan.

Söndag i dag. Jag startade morgonen med en intervju med Björn Ferry. Han är fantastiskt trevlig och inspirerande Verkar ha en skön syn på livet. Sedan blev det en springtur i morgonsolen. Och nu? Nu blir det skriva av! Sen måste jag nog ut och njuta av det fina vädret igen...

Très Bonne Équipe! Teaser from Très Bonne Équipe on Vimeo.

Morgonstunden

Jag har hittat tillbaka till mina morgonpromenader. Jag var alltid ute innan frukost förr. Nu när jag har börjat med det igen riktigt känner jag hur mycket jag behöver det. Det hjälper mig att sortera tankar, vakna upp ordentligt och jag får en underbar start på dagen. Ibland blir det promenad, ibland löptur. I morse var jag ute och sprang vid sju - det var halt på gatorna och vattnet var ilsket. Sedan tittade solen fram och allt blev alldeles gyllene. Bilderna i detta inlägg tog jag bara 8 min från min lägenhet. Tack och lov att vattnet finns - jag kan inte springa på vanliga asfalterade gator och skulle aldrig vilja bo mitt i stan. Jag behöver naturen. I kväll blir det en löptur till - denna gång i riktiga skogen. Den skog som jag ibland kallar för "min" och är uppväxt med.

Pepp: Har hittat en ny spring-låt som är formligen besatt av (inte bara när jag springer. Nämligen DENNA!

Höst i Hellas

Firade in hösten i Hellas i helgen. Vad vore Stockholm utan Hellas och Tyresta? Ganska trist i min mening... (det där kommer jag få skit för). Hade i vilket fall en fantastisk dag ute bland löven, tillsammans med H. Vi avslutade skogsvandringen med varm choklad i höstsolen. Idyll! Som jag älskar hösten. Och hösten vore ingenting utan skogen. Egentligen, ingen årstid vore särskilt mycket utan skog.

I morse var jag ute och sprang innan gatulamporna hade släckts. Det kändes lätt och härligt. När jag kom hem var all elektricitet kaputt i hela området. Först fick jag panik - jag som inte hade laddat datorn och behövde jobba. Men till slut tog jag mig en kopp ljummen kaffe och sade till mig själv att bara chilla - det finns ju inte så mycket att göra åt saken. Då kom elektriciteten tillbaka igen. Bara sådär.

Ha en fin dag!

En inte så brant kolumn

Ökendammet täcker armar och ben. Den brännande eftermiddagssolen får mig att kisa och marken att ånga. Mina nakna fötter gräver sig djupt ned i sanden för varje steg. Världen känns större i öknen. Och ändå är allt jag kan se skapat av sand. Ökenvinden har format miljontals små sandkorn till berg och dalar som glittrar gyllene i det frätande ljuset.

Man brukar säga att öknen är ödslig. Tom. Död. Det är långt från min sanning. Öknen är fullt levande – och oerhört vacker. Här finns vilda vindar, stormar och krypande växtlighet. I öknen möts tydliga kontraster - djur och människor, värme och kyla, dag och natt. I kväll kommer jag att vila på en sanddyn och blicka upp mot en svart himmel där stjärnorna lyser klarare är någonsin förr. I morgon äter jag lunch med beduiner - ett gästfritt folk som i denna ökens södra delar fortfarande lever sitt traditionella nomadliv. Ett ökenfolk som befinner sig i ett ständigt möte med naturen, i en relation där de både ger och tar. I vissa av världens öknar frodas dessutom ökenturismen. Safaris, kamelridning, fyrhjulingar och skärmflyg lockar adrenalinsökare. Absolut stillhet möter flämtande puls.

Kanske är det för att naturen är så påträngande, som den känns extra levande. Du kommer inte undan från den, du är omringad av vidder. Ibland, i det första nyvakna gryningsljuset, känns naturen så nära, att jag inbillar mig att jag hör den brända jorden andas. Min fascination för öknar är kanske en kontrast till min kärlek för skog och fjäll. Men ändå går dem så väl hand i hand. Det är vildmark, men i en helt annan färgskala.

Öknen kommer i olika skepnader. Vidsträckta förbrända vidder, saltöknar, sandöknar, stenöknar. Här har naturen tagit kommandot. Saltöknar, med sina solreflekterande saltkristaller är ett magnifikt exempel på hur naturen aldrig glömmer sitt ursprung.

När jag lämnar öknen känns det märkligt tomt. Jag vill ta tystnaden och den smeksamma vinden med mig. En ung beduinkille betraktar min oro med ett leende.
- Ska jag fylla en vattenflaska till dig, med sand? Då kan du ta med dig en bit av öknen hem, förklarar han.

Jag nickar tacksamt och han låter den mjuka sanden smeka hans handflator på sin väg ned i den tomma plastflaskan.

Jag tar min flaska, skakar öknen ur min kropp och sätter mig i bilen. Öknen förtjänar en egen kolumn – trots att den varken är vertikal eller ens brant. Äventyr kommer i många former – för mig handlar det främst om naturupplevelser. Och några av mina absolut största möten med naturen har skett i denna vildmark av miljontals sandkorn, mitt i allt detta gnistrande torra ljus.

(Kolumn publicerad i tidningen Brant, feb 2010.)

Det här med rutiga skjortor

Det här med rutiga skjortor. Jag är så svag för det! Både på tjejer och killar, rutiga skjortor överallt. Kom att tänka på det när jag såg ett pressmeddelande från Fjällräven - om att deras storklassiker ska återlanseras.

Canada Shirt började säljas 1976 och nu är den åter. Kanske ge pappsen en riktig skogshuggarlook på fars dag som snart är här? Om jag skulle ge min fina pappa en skjorta finns det emellertid en risk att den till slut hamnar i min garderob. Har redan rensat bland hans skjortor och smugit med mig pärlorna. Det ska vara stort, mysigt och rutigt.

Nog om skjortor. Det är lördag och det är en härlig lördag. Helgnjut!